Forever Young, ett icke Poppyrelaterat inlägg

Nostalgi, ville arrangörerna framföra, när de gjorde reklam för Forever Young festivalen. Och ett gammalt Alphaville fan, som jag är, så var det ju bara tvunget att ta sig dit.

Vi lämnade Poppy hos farmor och farfar, och körde iväg mot Linköping. Vacker festival med trevlig stämning utlovades, och det fick vi inte. Festivalen var på en liten äng, med ett snabbmatsställe och två scener inkluderat en bunt bajamajor. Ingen försäljning av Alphaville-prylar, vilket gjorde mig besviken som var uppladdad för storköp av tee´s och muggar. Ja, på ängen fanns en popcornförsäljare, men inget mer, inget att fördriva väntetiden med, förutom att dricka öl och stå rakt upp och ned.

Första bandet ut var Jakob Hellman. Åh, vem minns inte "vara vänner"? Eller resten av den fantastiska skivan som inte Jakob spelat live på 20 år. Publiken mindes bättre än Jakob, som såg förvirrad ut. Var ändå ok, tills han plockade upp idol Johan Palm på scenen för att sjunga ihop. HJÄLP! Och så förstördes två låtar, varav en just "vara vänner".


Lyssna på ett gammalt Nyhetsmorgonklipp med samma låt istället. Bättre! Klick HÄR

När Howard Jones spelade var jag mest impad av Humen, ryste lite, och hela kön dansade och jag tror att det var Mr Jones och inte cd-systemet som spelade låten. Vilken kö? Jo, jag stod i en oändligt korkad matkö. Eller vad sägs om att först köa 25 minuter för att få beställa maten, sen vänta i en annan kö 40 minuter för att få maten. Och väl framme var den vegetariska maten jag beställt slut, så vi fick en enklare ersättningsmåltid. Ville vi ha pengar tillbaka fick man snällt köa med kvittot igen, det orkade jag inte. Verkligen lämpligt när konserterna går ett i ett och är 1h långa var...Är så tjurig att jag ska skriva till festivalorganisationen och klaga. På deras hemsida står det att...

Forever Young är ingen vanlig musikfestival på en lerig åker med långa köer till bajamajor. På Forever Young är maten varm och ölen kall och inte tvärtom, köerna ska vara minimala och vi satsar stort på alla former av bekvämligheter – allt för att musikfesten ska bli just en fest!

Sen var det dags för Lustans lakejer. Ojojoj, vad bra det var, nostalgi, texter som inte går av för hackor och fullt ös. Hade en trevlig inspelad snutt, men lyckas inte lägga upp den:-(



Reeperbahn var kanske bra, men jag väntade bara på Alphaville, och orkade inte riktigt engagera mig.

Och så till sist. Syntpop. Typ Alphaville.
Och nostalgin kom på plats! Bästa konserten med Alphville jag sett, Marian var i toppform och öste järnet. Han hade dessutom svarta kläder och ingen Hawaiiskjorta som han haft tidigare.





När jag stod i mörkret och längtade efter låtar som givetvis inte skulle spelas, och inte spelades, kom då den utlovade nostalgin.
Funderade på när jag var 17 år och såg AV första gången, med falskleg, på Mejeriet i Lund. Och vilken efterfest....
Och hur jag på en annan fest något år senare, i stor villa fest i Steninge ,kom över filmen G på ett inte helt ärligt sätt.
Eller när jag upptäckte Pet shop boys på en liten teater vid Backaplan på en klassresa. Hur jag tvingade min kompis att smita från föreställningen för att genast kunna köpa en platta av bandet.

Eller...

Promenix

I helgen ska Ulf och jag på två festivaler. Den första, på fredag, är tillägnad mig, Alphaville och en hel bunt andra synthpop-band ska spela. På lördag är det Ulfs tur, hårdrock för hela slanten med bland annat Iron Maiden.

Dessa två tillställningar passar inte en baby. Så först övervägde vi att lämna Poppy ensam hemma. Men efter att studerat henne när hon hjälpte till när jag diskade förstod vi att hon kanske inte alltid ser till sitt eget bästa.
Så Poppy ska för första gången i sitt liv ha barnvakt över kvällen, inte natten, för vi kommer hem och mellanlandar mellan festivalerna. Hur skaffar man då barnvakt på bästa möjliga sätt? Man kallar in farmor och farfar såklart! Och inte nog med att man får barnvakt, det kommer även med en massa leksaker och underbara klänningar!


Och mycket bus blev det med allt det nya spännande, så Poppy tog sig en liten tupplur (och kanske farmor med?).


För att Poppy skulle få prova på att vara ensam med barnvakterna tog jag en promenad. Och jag hittad en undanslängd skylt. Men den var inget vi vill ha på vår gata i alla fall, Poppy är ju världens smartaste! Fast hon kryper o andra sidan inget vidare fort, så vi kanske ändå får överväga om hittegodset är värt att släpa hem.

I grannens trädgård fångade jag en bambi med mobilkameran. Den såg ut att äta rejält så med lite tur behöver den inte äta efterrätt hos oss.

Nu sover Poppy och vi andra laddar för helgen. Fortsättning följer!

Jag är väldigt trött på att ta halvkassa bilder med min iphone. Visst blir bilderna ok, om man är utomhus i fint väder. Men annars, tja, ni som följer bloggen vet vad jag menar.

Även om vi har en uppsjö av stora fina kameror hemma, så är de stora, alldeles för stora för att släpa med i skötväskan i ur och skur. Så jag bestämde mig för att köpa en liten smidig sak.Jag började i lördags, köpte en Casio ex-h15 på netonnet, rea 2100kr. Skulle ha superlång batteritid och bra zoom. Men den var kass. Utomhus i skugga blev de suddiga, inomhus, röda ögon hur man än gjorde. Och det fanns ingen skärpa alls att tala om. Så illa att inget kort alls blev sparat under en hel dags fotande inne i City. Detta kortet var det absolut bästa efter mänger av försök och blixtinställningar. Lämnade tillbaka den under söndagen.





Samma dag åkte jag till expert i Kungens kurva och inhandlade en olympus tough 3000. 1999kr. Skulle vara vatten-, stöt- och snösäker. Det kanske den var, men blixten var så stark och underlig att samtliga i testpanelen fick svarta prickar i synfältet långt efter att koret var taget, och den främre personen på bilden blev blondinbella, den bakre åt Dr Albanhållet. Inget jag ville ha. Kortet nedan är det i särklass bästa av massor med försök. Dag, bra ljus, inomhus.







Sen blev det sura miner, för expert i Huddinge centrum, ville inte byta, de är tydligen en franchisekedja, något jag inte visste, och inte kvittot berättar. Så jag får ta mig bort till Kungens kurva igen. SUCK! Men där träffade jag äntligen en bra och kunnig försäljare, och jag köpte mig en panasonic fs 30. 2100kr. Och wow! Riktigt bra bilder. Även inomhus på kvällen!









Dubbelklicka på kortet och förstora det. Jämför sedan de fina färgerna som detta kortet har med motsvarande kort tagit med Olympuskameran som finns två kort upp i bloggen. Poppy med Johan i köket.


Vårt fina besök, Johan, fick även han hänga med på kameraturneringen. Men han verkade vara glad ändå. Han och Poppy blev bästisar, så nu måste vi verkligen ta oss till New-York och besöka honom i höst.Dessutom fick jag en helt underbar brosch från Coach av honom! Spana ineras fantastiska Poppykollektion!!!! http://www.coach.com/poppy-us/

Äta och sova

Så här blir det om man är både hungrig och trött. Det är svårt att avgöra vilken av behoven som ska gå först. Ganska länge blev det varken eller, sen fick Poppy gå ned och sova med mamma.

En inte så regnig dag vid Gripsholms slott

Igår var det dags för sommarens lite större utflykt nr 2. Vi begav oss till Mariefred för att spana in Gripsholms slott. Först var det svårt att hitta en parkeringsplats för de som inte hade båt.



Väl framme vid slottet ramlade polletten ner, slott från 1300-talet är inte barnvagnsanpassade. Vare sig utomhus...



eller inomhus.



På 1800-talet ville Oscar I, renovera lite. Han var trött på det gamla ojämna teglet, så han valde att putsa och måla tegel istället. Jämnare och finare.




Det runda tornet bakom Ulf och Poppy är det målade, sidorna har gammalt trist originaltegel.


I örtträdgården hittade vi detta buskage (se tidigare kommentar av farmor Lena för information).



Poppy fick med sig lite örter att dofta på.




På det väldigt dyra fiket (25kr för en slät kopp kaffe) fick Poppy till sin stora förvåning och glädje sitta i egen stol.




På hemvägen hade vi tänkt ta en runda minigolf, men i brist på våtställ så åkte vi hem istället.

Bildbevis

Som Helene lovade i en kommentar i går så kommer det nu bildbevis på att det finns en snok. Kan tillägga att den ligger på behörigt avstånd från allt och alla, jag var tvungen att använda 300-objektivet för att få en vettig bild. Den ligger och sover...


Som Helene själv skrivit är hon lite skeptisk mot ormar (och ormliknande ting, och ting som inte är så ormliknande, som pinnar som ligger på vägen). Poppy brydde sig inte nämnvärt utan sprattlade på i Helenes famn.


Sen hittade hon ett snöre...


...och Helene sprutade vatten, länge.

Kan tillägga att det är väldigt kul att ta bilder med ett i alla fall lite halvrejält objektiv. Allt har en tendens att se lite papparazzi ut. Som det här:

Snok

Idag skulle vi ha en mysig lugn dag. Sola i trädgården, kolla in någon loppis, leka med Poppy, dricka massa gott kaffe...

Det började bra ute med kaffe, filt, glad Poppy och fint väder. Men så såg jag en orm, eller förmodligen en snok, vita öron, 1 meter bort på vår lilla stenklippa. Blev panikslagen och nu vågra jag mig inte ut på baksidan. Satans kreatur!

Vad göra? Funderar på att jordlägga den lilla klippan( inte den stora, där de kanske också bor...), så att ormarna inte trivs så nära vår favoritgräsplats. För finns snok, finns med stor sannolikhet huggorm har jag just läst mig till. (Bilden är från Aftonbladet, Ulf försökte, men hann inte fota.)



Igår var vi och besökte Betty. Betty, liksom farmor, tipsade om att äta hel mat så sen igår har Poppy helt på egen maskin käkat två hela ägg!

Äta och gunga

Sen några dagar tillbaka tycker Poppy inte om att äta. Ganska jobbigt, inte minst under matstunderna. Efter 20 minuters idogt matande i förmiddags såg Poppy ut så här, och matburken var fortfarande tre fjärdedels fylld.


Här är en bild vi tog för några dagar sedan när Poppan gungade. Det tycker hon bättre om.

Äntligen regn!

Så äntligen kom regnet!

Vi tillbringade dagen med att leta efter en ny soffa, men hittade ingen bra. Jakten fortsätter på IKEA imorgon.

När vi kom hem orkade vi oss ut i trådgården. Tidigare i veckan har det varit så kokhett att vi inte vågat titta på den allt mer uttorkade sandpapperfärgade "grönskan".

Till Poppys och min glädje överlevde vår "buljongkrydda". Tips på vad den egentligen heter? Doftar grönsaksbuljong och bra att ha i grytor!

Även myntan verkade må prima.


Och sista jordgubbsplantan var i blom!
Våra nya oinvigda trädgårdsmöbler fick också sig en inspektion, och jodå de tålde en regndusch.


Pappa Ulf hittade vi i garaget fullt upptagen med sitt synthbygge.


Inget vidare kul ute i regnet sa Poppan och vi gick in igen. Hon valde att digga till Sparks på hög volym. Provade också sin lite förstora solhatt från Soile.


Och de finfina blingbling (pärl) strumporna från farmor.


När musiken tystnat undersökte hon Ulfs termometer mycket grundligt. Den visade på 21c inne, så låg temperatur kunde hon knappt minnas att vi haft i år!

Stammisar

Igår kväll fick Popy hög feber, 39,8. När den inte hade gått ner vidare mycket på morgonen och hon dessutom hade gråtit en massa under natten kontaktade vi vårdcentralen som såklart tyckte att vi skulle åka in till deras närakut. Vårt "favvo" ställe som var urusla på att ta urinprov när Poppy var 6-månader (se tidigare inlägg).

Vi åkte in och som vanligt skickade de oss vidare.Den här gången trodde de att Poppy hade tarmvred så vi fick åka akut till barnsjukhuset i Solna.

Såhär såg Poppy ut under natten och morgonen.

Men väl framme i Solna piggnade hon till. Hon såg inte det minsta sjuk ut under första undersökningen.


Spanar in fingrarna och lekar med pappa.


Är superpigg, till skillnad från sina slutkörda föräldrar.

Och efter mycket om och men blev hon faktiskt lite ledsen igen när doktorn kom, som konstaterade att hon var förstoppad. Något vi vetat sedan lång tid tillbaka, och funderat på en massa. Nu hade det stoppat till rejält, så ett lavemang senare, hade vi en trött men tömd Poppy. Tömningen var bra, men nog något man tycker vårdcentralen kunde klarat av.

Ännu en dag på sjukhus/vårdcentral/väntrum. Vi borde få vip-kort till kaffeautomaten.