Inte kul med feber

De senaste dagarna har Edward varit väldigt hängig. I går bröt febern ut på riktigt och den har hållt i sig i två dagar nu. Stackarn är väldigt trött och inte sugen på något annat än att sitta och mysa i soffan.

 Edward tröstar sig med så många gosedjur han kan få tag på.

 Poppy tar hand om Edward och klappar honom på kinden för att han ska bli lite gladare.

Så här ser han ut när han är frisk och glad.

En regning helg

 De senaste dagarna har varit rätt regniga och kalla, så vi har inte kunnat vara ute och göra så mycket kul. Även om vädret egentligen inte hindrat P & E.

 Edward tyckte det var väldigt viktigt att både han och Poppy fick var sitt paraply. Han har inte riktigt fått häng på vad man har paraply till, eller hur man använder dem. Men huvudsaken är som alltid att det blir rättvist och att båda får samma.

Som tur var var det barnmässa i Älvsjö under helgen, så vi åkte dit i lördags för att ha något att göra. En av de mest populära aktiviteterna var Radioapan som sjöng en fruktansvärd massa bokstavssånger, och dessutom ställde upp på att fotograferad.

Det fanns också ett rätt fint område med leksaksbilar man kunde köra med. Fantastiskt kul tyckte både Eddie och Poppy, även om Eddie föredrog att bara sitta på sin bil och ät popcorn.

 En liten vända ut i skogen för att ta rätt på säsongens sista svampar han vi dock med i lördags.
Om ni tycker mössan ser lite märklig ut så beror det på att det är kalsonger.

Milstolpar

Det finns vissa milstolpar i barns utveckling. Vissa större än andra. När vi var och gungade häromdagen överraskade Poppy med att kunna ta fart själv. Egentligen var det nog mest en simulering av att ta fart själv, hon behövde en liten extraknuff då och då, men hon stod upp och drog i kedjorna som de större barnen gör. Det såg väldigt övertygande ut, men jag är inte säker på att det blev så mycket fart.

Edward var mer intresserad av att kratta löv än att gunga. Fråga mig inte varför.

Så här ser Edward ut när han äter en lite för stor bulle och har en mössa på sig inomhus.

Hummerfoting

Hurra!

Idag har vi varit i skogen och plockat trattisar, hela familjen inklusive Pippi och dockan Cho-Cho.

Vi kom hem med några liter svamp, en tömd kakförpackning och bara lite gegga under skorna. Så länge barnen fikade fick Ulf och jag springa runt och plocka. När russinen var slut, var även svampplockandet slut. Mer matmutor nästa gång helt enkelt.

Svampen rensades i skogen, och behövde bara sköljas,sjudas och frysas in. Välkomna på trattissoppa!


Hemma var det dags för konst. Jag pratade med syrran i telefon, och bad Poppy rita en bild till henne. Poppy ritade Stefan. Och vad stolt jag är, det är första bilden hon ritat som jag kan tolka innehållet i!

Ulf tycker det mest liknar en hummer. Stackars Stefan som ser ut som en sådan. En äkta hummerfoting!

Eddie målade mest på sig själv. Och mattan. Med vänster hand...I höger höll han något väldigt viktigt.

Funkykidz

Poppy går på dansskola! Funkykidz. Om några veckor ska de ha uppvisning på Älvsjömässan. Flickidolen Danny ska uppträda. Alla barn OCH föräldrar ska vara på scen.

Vi längtar.

Idag var det fjärde gången gilt. Poppy älskar sin dansskola. Hon hoppar och studsar och är överlycklig. Hon hänger hyfsat med i rörelserna, som mest är klassiska  barnlåtar i högt tempo.
Vi svänger loss till "huvud, axlar knä och tår, Pippi Långstrump, "Vi gick in i en affär" och Fågeldansen.

Att fotografera Poppy när hon dansar går nästan inte, hon svänger loss för fort. Kompisen Betty är lite mer stillsam.

Dansläraren Lena är mycket uppskattad. Och jag gillar henne också.

Efter dagis

Jag är så nöjd med mina flexibla arbetstider. Ofta jobbar jag till 19.00, men det innebär att jag andra dagar kan sluta efter lunch. Kanon att kunna hämta barnen tidigare i bland. Men några längre utflykter orkar ingen av oss med efter hämtning. Så för det mesta har det blivit närliggande lekplatser, med vattenhinder, ridande på vildsvin, med kompisar eller som styrketräningspass.

Barnen trivs mycket bra på dagis. Även om jag tycker det är fel att de inte har någon behörig förskolepedagog, alls på avdelningen , är de som jobbar underbara. Även om det ibland är gnäll när vi ska lämna, är det svårt att få dem att vilja följa med hem om jag kommer för tidigt.

Edward och Poppy känner trygghet i varandra, även om de ibland delas in i olika grupper. De har alltid koll på varandra på gården, även om jag aldrig sett dem leka ihop ute.

Enda kruxet är att personalen har dålig koll på barnens kläder. Barnen har varandras plagg, går gem med kompisars kläder, och det har blivit ett enda virrvarr. Tur att våra ungar mest har loppisfynd på dagis. Våra lyxplagg sparar vi till helgen:-)

Karriär

Jag jobbar nu för tiden. Att vara platschef är ett jobb som passar mig perfekt. Mycket att göra, ansvar och full rulle. Men när jag kommer hem är jag trött. Dödstrött. Jag somnar med barnen, och vaknar med barnen. De har dessutom förstått att dagis är på heltid nu, och senaste veckan har jag fått bära in dem till dagis. De skriker när vi går dit. När vi hämtar skriker de för att de inte vill hem.

Det funkar ok ändå för det mesta. jag lämnar 7.30, Ulf hämtar vid 16.00 tiden. Långa dagar för små barn. men ändå en lyx i Stockholm att inte behöva vara på dagis från 7-18 när båda föräldrarna arbetar heltid.

Heltidsjobb är lika med lön. Äntligen! Så jag unnade mig en ny systemkamera. Här är bilderna!

För några veckor sedan var mormor, morfar, Anna och Stefan på besök. Vi drog iväg till Tom Tits i Södertälje. Döda riktiga lik (bodyworld) och vattenlek var temat!

Såpbubbeltillverkning var en hit för mormor.

Vi har även hunnit med barnkalas ho Selma. Fast vi fick fiskdammspåsar, tårta och kakor ville barnen frossa i glass med släkten på altanen när vi kom hem.

Och för en vecka sen kom två Pippisar på besök!

Sist men inte minst har vi varit på barnteater och sett Clownen Manne. Jodå, han åt baaaaanaaaaan.

Helikoptrar och brandbilar

Igår när vi var på väg till en loppis (en ganska typisk lördag, med andra ord) så råkade vi se att det var öppet hus på brandstationen.

Brandmännen hade bullat upp med rätt mycket aktiviteter och verkade själva nästan barnsligt förtjusta över att få elda upp saker. Under den timmen eller så som vi var där hann de elda upp ett sovrum och spränga gastuber. När dem inte eldade upp saker så grillade brandmännen hamburgare åt barnen. Det kändes på något sätt väldigt konsekvent.

Självklart fanns det brandbilar, stegbilar, polisbilar och sånt på plats. Men det tedde sig ganska ointressant i jämförelse med ambulanshelikoptern som stod på en gräsmatta bredvid.

 Efter en stund var helikoptern tvungen att åka iväg. Trots att vi säkert satt 40 meter bort så blåste det rejält.

På loppisen gjorde vi ett för dagen ganska passande fynd.

Låtsas ett varv för mycket

Idag var vi en stund på en väldigt fin lekpark i Tullinge. Det var fantastiskt fint väder och det var synd att sitta inne och uggla tyckte vi. Lekparken har några söta hus, gungor av olika sorter och en otroligt stor klätterställning.

Det första som händer när vi kommer fram är att Poppy drar in Edward i en liten paviljong, de sätter sig på en liten bänk och stirrar rakt fram.

- Vad gör ni?, frågar vi.
- Ser på tv, svarar Poppy.

Tydligen var det ett program om djur. Jag tror att de såg giraffer och en del annat. Säkert spännande och lärorikt, men jag tycker ändå att man kan göra roligare saker på en lekplats när solen för en gångs skull skiner.

För övrigt så gick Edward på dagis "på riktigt" för första gången idag. Inskolningen är slut och nu har vi helt plötsligt två dagisbarn, det känns faktiskt ganska märkligt. Och Eddie trivs riktigt bra, idag ville han över huvud taget inte gå hem.

Laddad!

I morgon ska Poppy börja på en danskurs, och hon är minst sagt laddad. I morse började hon sjunga (och dansa) sin egna sång "Jag ska börja på dansskola". På gott och ont förlorade hon fokus rätt snabbt och det blir istället låten "Eddie ramlade". Men den var lika bra, det tyckte Eddie också.

Återstår att se vad hon tycker i morgon.