En alldeles egen julgran

Sen jag flyttade hemifrån har jag alltid önskat mig en julgran till jul. Men eftersom vi alltid åker till Halmstad/Trollhättan runt jul har det känts onödigt. Och gran finns ju där. Men nu, med två barn, och en Poppy som faktiskt uppskattar juligheter något otroligt, kände jag att det fanns en anledning för mig att äntligen skaffa gran.
Poppy fick välja gran, och hjälpa till att klä den. Uppskattat! Vi visade henne ett par, och hon pekade mycket bestämt och sa "Oppys gran", så då visste vi att det blev rätt.

 Såhär blev den, nästan klar, stjärna ska inhandlas. All dekoration ska Poppy och Ulf ha beröm för, Eddie hade redan somnat för natten och jag fotograferade och diskade. Men finast är väl Poppy i sin pepparkaksklänning?

Och när Eddie vaknade på morgonen, fick han hjälpa till att omorganisera kulorna lite, och även börja med lite julgransplundring, första chokladen blev öppnad och uppäten fasligt snabbt.

Egen säng

Vi har gjort många halvseriösa försök att få någon av de två trollen att sova själv. Eddie lyckades vi med i två månader, sen fick han RS och jag ville sova nära honom för att höra att han andades bra. Sen var det kört. Och ärligt talat tycker nog både Ulf och jag att det är ganska mysigt att sova nära en liten mysig kamin.

Men idag bestämde Poppy och jag att det var dags att ta ett till rull. Att rulla ner från vår säng till hennes gamla babysäng. Öppnad med en långsida borttagen, tryckt mot vår fotända fungerade sen i alla fall för dagens middagslur.



Och även om Eddie placerades vid ordinarie plats, hittade jag efter en liten stund honom nere vid Poppy. Att sova nära Poppy är det många som gillar!



Posted using BlogPress from my iPhone

Ledsen liten tomte

Lilla hjärtat. I veckor har Poppy trallat på "Tomtarnas julnatt" och olika luciasånger. Hon sjunger ofta av hjärtans lust och gör inlärda rörelser till. På luciamorgonen klädde hon glatt på sig tomteklänningen, luvan och var noga med att Eddie också skulle ha rätt kläder dagen till ära. Hon sjöng i bilen och var på strålande humör. Men att stå längst fram inför massa föräldrar som sitter uppradade i en idrottssal är inget vår Poppy tänkte vara med om. Hon satt istället lite ledsen i favoritfrökens famn och sen när även det var tufft, i Ulfs knä och tittade på.

 Men sen blev det andra bullar! Lussebullar och pepparkakor piggade upp oss alla, och då visade Poppy stolt upp sitt dagis för Eddie.

Monas Saffransvaniljbullar

Till kalaset förra veckan bakade Mona underbara Saffransvaniljbullar. Jag drömde om dem, och tiggde till mig receptet. Kladdiga, saffraniga och underbara.


Mona, som på en lekdate med Cammi och mig var i centrum. Såhär känner man sig om man får femlingar.

Ja, så baka dessa ljuvligheter skulle vi. Tur att vi var tre!

Pepparkaksdegen har fallit i djupsömn i kylen. Vi håller tummarna för att den är på gott humör när vi väcker den ikväll.

Tävling

Efter det hopplösa försöket med Pippipepparkakor, köpte jag en byggsats istället för att själv försöka få till ett pepparkakshus. Tänkte att själva dekorerande ändå var det roligaste.

Jag limmade, brände mig på socker och spritsade glasyr, Poppy petade på godis, slickade på fingrarna och dekorationer.

 

Sen kom Poppy på att det var jättekul när håret kletade fast på händerna. Tjejen som inte gillar att tvätta håret.

Vilket fall, såhär blev det när det var ganska färdigt. 




Och sen ville Poppy visa huset för Eddie som just hade vaknat. Vi pratade länge om att spara det lite i alla fall, så att pappa skulle få de set. Poppy höll med om det. Men tyckte väl att lite takplattor hit eller dit inte spelade så stor roll. Och Eddie var lycklig. Det blev en smaskig upplevelse!

Och när pappa kom hem, hade Poppy inte tid att låta honom ta av sig skorna. "Pappa kooom" gastade hon från vardagsrummet när han slet av sig kläderna så fort han kunde. Och såhär såg huset ut då.

Men ingen fara. Ett nytt ska byggas. Vi tävlar nämligen i pepparkaksbygge. Tage på torpet är en hård motståndare, och en byggsats duger inte. Snart kommer vi presentera Villa Villekulla (ni vet, vingligt, rangligt, skevt och allmänt underbart).

Visst kan Poppy stå!

I helgen har vi inte bara köpt julgran och kupevärmare. Vi har även lekt en massa med presenterna från kalaset. Här är det kaffebjudning som gäller. Med pannkakor såklart. Eddie väntar glatt på att bli serverad.

 Men sen kommer Poppy på att hennes nya hamster (batteridriven) är sugen, och glömmer sin bror. Då passar han på att få lite uppmärksamhet genom att ställa sig upp på sitt allra stadigaste vis.

 Och när Poppy insåg hur mycket beröm Eddie fick, ställde hon sig snart upp på samma ställe för att visa att hon också kan.

Hopplöst kakbak

Alltså, det där med barnsäkerhetsmärkning...


På nästan alla roliga leksaker finns det ett 0-3 årsförbud. Och ofta verkar företag trycka dit det utan att tänka till det mesta lilla. Köpte för några veckor sen "Pippilångstrumpspepparkaksformar". Pippi, Lilla gubben och Herr Nilsson. Metallformar i handflatestorlek. Med förbud att användas för barn under tre år. Inte det minsta vassa kanter. Man fick trycka hårt för att de skulle lämna märken i degen.

Så vi tog fram deg och plåtar, kavlar och nyinköpta formar och lekte "Pippi bakar" en kväll. Och tog risken med att åldersrekommendationen bröts.

Men snart förstod vi. Det var nog en nolla som fattades. Borde varit 0-30 års-förbud. Minst. För varken Ulf eller jag lyckades få fram en felfri häst, apa eller Långstrump. Halta och lytta blev de allihop, utan flätor, svans eller smalben. Med mycket lappande fick vi ihop några stackars figurer.Med detta är inget vi kommer att rekommendera för folk under 65. Man bör ha oändligt med tid, och kunna göra det utan ungar i närheten.

Men, ja, två tre plåtar blev det. Som sorterades omsorgsfullt.Och Poppy lät ingen komma i närheten, det är ju "Oppyssss".

Fast tillslut fick Eddie smaka:-)

Och om renlighetspanelen undrar varför barnen sorterar kakor på golvet, hänvisar vi till "Pippi firar jul". Försök sedan att få Poppy att inte leka med kakorna på golvet.

Julkort och vad Eddie kan

Som man bör när man har barn, skickar man ut julkort med motiv av ungarna i någon mer eller mindre pinsam situation. Jag minns tydligt en hemsk variant på mig och syrran badandes i badkaret. Jag var väl en 8-9 år och tyckte det var sådär kul. Men för att fira en av våra familjetraditioner vidare, så kommer alla berörda få en Poppy- och Eddievariant. Dock med kläderna på. Och utan badkar.

Och när jag ändå är här och bloggar för ovanlighetens skull, vår Eddie är en framåt kille. Även om varken Ulf eller jag först kunde tro våra öron, kan han faktiskt säga "katt" och "kaka". "Mamma" och "Eddie" har han sagt i flera veckor. Är inte detta tidigt tal? Vi var så glada när Poppy sa "ko" vid 18-månaderskontrollen.

(Kletet runt Eddies mun är resterna av en hembakad peppakaka, som skulle vara med på bilden, men som han käkade upp innan vi visste ordet av.)

 Och sen, för att verkligen imponera, stod han själv utan stöd under julkortsfotograferingen. 10,5 kg och 78,5 cm var måtten på 10 månaderskontrollen: Lång för sin vikt så han får "gärna äta hur mycket (pepparkaka) han vill".

Trebarnskalas

Eftersom Poppy och Alva fyller år på precis samma dag, och Betty bara en vecka tidigare, bestämde vi oss för att hålla trebarnskalas. Eftersom vi då skulle bli ganska många inklusive gäster, så beslöt vi oss för att hålla kalaset i rådsparkens lokal.

Och många blev vi! Poppy, Alva, Betty, Eddie, Dexter, Tage, Milla,  Clara, Casper, Viktor och Kajsa. Samt föräldrar. Så det var full rulle!

 Kakkalas!

Mycket smaskande blev det. Vi började med korvgrillning utanför, fortsatte med värsta kakbordet, och avslutade med fiskdamm.

Och samtidigt som Poppy faktiskt lärde sig räkna och förstå siffrorna 1-4, så genomskådade hon fiskdammens hemlighet. Undrar hur länge vi lyckas få henne att tro på tomten. I alla fall fram till jul hoppas jag.

Don efter person

Poppy älskar som bekant verktyg och i morse fick hon tag på vår stora hammare. Ganska mycket tyngre än de leksakshammare hon brukar få använda, och i motsvarande grad bättre. "Mormors"utropade hon bestämt. Det tog en stund innan vi kom på att hon och morfar brukar gå och snickra i garaget när hon är på besök i Halmstad.


Eddie däremot har upptäckt den något övergjorda jultablån, eller vad det nu är, som vi har stående. Poppy var helt förhäxad av den när den ställdes fram och nu är det alltså Eddies tur.