Lunkar på!

Här ser vi en Poppy som i söndags gjorde ytterligare ett besök hos marsvinen i Rådsparken. Napparna som hänger på väggen är donerade av barn som ska sluta med napp. Ett framtida projekt, men än är nappen vår räddning på morgonen och kvällen när vår Poppy är trött och gnällig.

I måndags gjorde vi ett snabbesök på Öppnis, Poppy Eddie och jag. Eddie sov nästan hela vistelsen där, och Poppy var trött och ville mest hem. Men jag hittade en fin tavla på väggen. Se vem som hänger i mitten!!!

Idag var det strålande sol. Vi började dagen med lite snöröjning hemma i trädgården.

Och fortsatte vid lekplatsen i Huddinge C. Poppy hittade en liten kompis, hela tre år, som glatt hjälpte till att gunga Poppys gunga när jag tröstade en uttråkad lillebror.

Vi avslutade dagen hemma hos kusinerna. Poppy lekte, Eddie sov, jag åt blåbärspaj. Sen fick Poppy prova ut en bilbarnsstol, två att välja mellan, men en nyfiken kusin Lucas som publik.

Och stackars vår älskade lille Eddie. Har gått och fått syrrans förkylning! Han hostar, nyser och snorar. Det gör ont i mig när jag hör hur den lilla kroppen hostar, och hör hur illa det låter när han andas. Aptiten är som bortblåst, äter kanske halva mängden mot förra veckan. Jag som hoppades på att han skulle stå emot i alla fall några veckor till. Poppy blev förkyld när hon bara var två veckor, och det innebar en natt på sjukhuset. Jag minns fortfarande de där dagarna hon var riktigt förkyld med fasa. Så jag väntade oroligt på första förkylningen hos Eddie. Och nu kom den, tyvärr alldeles väldigt tidigt. Den kan sitta i, i upp till sju åtta veckor står det i vår läkarbok. Fy fasiken, jag som hoppas på att det är bättre redan imorgon bitti.
Se så tappert vår lillkille vänta på Poppy som stökar runt och inte vill klä på sig.

Vecka 1, check!

Så är det söndag, och första ensamma veckan med två är avklarad. Vissa saker har gått bättre än förväntat, andra saker mindre smidigt.

Morgonen är värst. När båda vill upp samtidigt, är hungriga, och med hjälp av någon mystisk superkraft så vaknar den ena så fort jag försöker smyga upp med den andra. Och då är det ju gallskrik som gäller, för ensam i sängen i en minut går ju inte att vara. Eller ensam på ovanvåningen när jag hämtar upp syskonet. Puh! Att sedan få ihop det så  jag ska få på mig mina kläder eller borsta tänderna, är ett pussel utan like. Att gå upp innan de vaknar går inte, de vaknar när jag går upp.

Men alla runt om har varit snälla och ställt upp, kommit på besök eller bjudit hem oss på läckerheter! Då glömmer man skrik och morgonproblem. Och dessutom, när bara alla är klara, flyter dagarna på riktigt bra.

En dag dök Alva upp. Det var kanonkul!

Och fruktansvärt sorgligt när hon gick...

En annan dag for vi till Betty. Även om Poppy var dödstrött så var det kul. Och att både hon och Eddie fick presenter gjorde inte saken sämre. Bok till Poppy (I Drömmarnas trädgård) och dräkt till E. Bild kommer nedan.

Sen har vi varit till vår närmaste lekplats, två kilometer bort, på egen hand, bara Eddie, Poppy och jag!

Och med Ulf var vi till rådsparken och spanade in hönorna och andra djur. För första gången uppskattade Poppy besökert där, och tittade verkligen på djuren.

Och snön är på väg bort så vi kunde ta oss till vår egen gunga.

Eddie fick bara vänta.

Vädret i helgen var underbart. Så Poppy och Ulf passade på att leka i snön. Riktigt trevligt om det är 10 grader i solen!

Och här är en finfin filt som Eddie fick av Tage, som också var på besök i veckan, men inte kom med på bild:-(

Efter allt bus blev alla trötta. Mys i soffan! Eddie har på sig presenten från Betty!

Så tillslut...

Ensam hemma med två!

Puh!

Idag har Poppy för första gången varit ensam hemma med mig och Edward. Och vad hon har fått stå i!


Först kontrollerade hon att Edwards plats i vagnen var i ordning. Samtliga dockor och nallar samt en och annan Duplo-kloss fick provligga.

Sen hjälpte hon E med hans morgontoalett. Den orangea hårborsten har 30 år på nacken.

Borstandet tog på krafterna så blev Edward trött. Då var det dags för en saga.

Visst ser han ut att ha det bra!?

När Edward sover i soffan passar Poppy på att provsitta baby björnen. Rätt gung är viktigt.

Och sen får han sin beskärda del av kel, gos och varsam öronkontroll.

Sen somnar Edward om och äntligen får Poppy lite egentid!

Men då är hon så utslagen att även hon vill ta sig en tupplur. Och hör och häpna. För första gången tar hon tag i vällingflaskan själv och dricker!

Dagens Eddie

Vår allra sötaste Eddie!

Snart är glada julen slut slut slut...

Jag är kanske en av de få som gillade att vara höggravid och även gillade dagarna på BB. Att vanka runt med magen och känna sparkarna. Att vara påpassad och kunna lunka runt i för stora t-tröjor i sakta mak. Även BB var uppskattat. Ompysslad, uppvaktad, få nyponsoppa och plastsmörgåsar och bara vara nära Eddie. Och fortfarande långt borta från den kommande verkligheten.

Verkligheten som är två små barn. Som både vaknar precis samtidigt på morgonen, vill äta samtidigt, vill bli uppburna för trappan samtidigt, och vill gosa ensam med mig, samtidigt.

Och än har inte verkligheten varit här. Mina föräldrar var här, Ulf var ledig och nu var svärisarna här. Och idag åkte dem hem. Så Poppy (nog även Eddie) och jag passade på att riktigt njuta av sista tiden innan det bara kommer vara vi (vi och Ulf, men han kommer ju gömma sig på jobbet då och då).

Stulet...

Från Alvas blogg...

                                             Alva och Poppy fyra månader...

                               Och Alva och Poppy 15 månader!

Presenter

För ett tag sedan tyckte Alva att Poppy behövde lite föreberedelse inför kommande lillebror. Så Poppy fick boken "Min lillebror". Det hjälpte föga. Poppy tyckte bara det var kul att peka ut katterna i boken.

Och så kom Eddie! Överallt var han, och krävde massa uppmärksamhet, samt lånade Poppys nappar i tid och otid.

Presenter fick han också. Alva som visste vad som komma skulle hade fixat finaste dressen till honom.

Så idag rymde Poppy till Alva. För att vara utan Eddie, och prata ut om livets orättvisor. Eddie fick stanna hemma med farmor och farfar.

Och Poppy fick många tröstande kramar av Alva.

Och det bjöds även på pannkakor och gungälgar. Men till Poppys sorg var hunden Mira på semester.

Väl hemma hade farmor och farfar saknat Poppy jättemycket. Och Poppy hade saknat dem! Så farmor fick lov att leka med Poppy, trots att Poppy var trött och på lite gnälligt humör.  Här ser vi Poppy i nya pärlprydda tröjan, samt en Mira kopia i trä, en alldeles ny hund från Brio!

Gott klet

Poppy är mer än lite svag för sötsaker och i går kväll kunde vi inte hålla henne ifrån att äta en god bit av en tryffel. Mycket uppskattat, men inte det mest lättätna visade det sig.
Som tur var fanns en mycket tålig och kärleksfull farmor på plats som tog hand om saneringen.

Äntligen!!!

Gissa vem som vid femton månader och tre dagar fått sina första tandtaggar?

Jo, samma person som knycker tomater direkt efter maten.

Och samma filur som besökte Huddinge bibliotek för första gången.

Som först var lite nervös på bibblan och fick hjäp av sin farmor.

Och som sen lyckades lägga ett pussel nästan helt själv...

Ja, vem kan det vara? Poppy såklart! Som dessutom var på vägning på bvc idag. Hon väger 9,2 kg och är hela 78cm lång. Lillebror vägde 4205, och saknar bara 100 g till födelsevikten.  Längden är det heller inget fel på, han har växt hela 2 cm på lika många veckor och är med andra ord 55cm lång!

Släktskap

Även om Ulf och jag bor ihop, har ett tidigare barn ihop, Ulf har varit vakande under snittet, och båda våra barn ser ut som små minikopior av honom, måste vi skriva på faderskapsintyg på Edward, eftersom att vi inte är gifta.

Poppy tyckte det var en trevlig utflykt och studerade noga arkivet, kanske är hon ändå adopterad?

Edward börjar däremot trivas här hemma. Här ligger han och filosoferar.

Och sen, igår, kom Edwards och Poppys farmor och farfar på besök!

Edward myste inne!

Och Poppy fick massa leksaker! Dockan till vänster är en livs levande Edward, i faster Karins gamla vagga ligger en finfin välstoppad docka.

Och här har dockan fått liv. Sen välte vaggan. Och det är en mer tårfylld historia.

Idag gick farmor och Poppy ut, och för första gången på evigheter visade termometern på + ! Men längre än så här kommer inte sällskapet. Poppy vägrar gå utomhus.