Jag är kanske en av de få som gillade att vara höggravid och även gillade dagarna på BB. Att vanka runt med magen och känna sparkarna. Att vara påpassad och kunna lunka runt i för stora t-tröjor i sakta mak. Även BB var uppskattat. Ompysslad, uppvaktad, få nyponsoppa och plastsmörgåsar och bara vara nära Eddie. Och fortfarande långt borta från den kommande verkligheten.
Verkligheten som är två små barn. Som både vaknar precis samtidigt på morgonen, vill äta samtidigt, vill bli uppburna för trappan samtidigt, och vill gosa ensam med mig, samtidigt.
Och än har inte verkligheten varit här. Mina föräldrar var här, Ulf var ledig och nu var svärisarna här. Och idag åkte dem hem. Så Poppy (nog även Eddie) och jag passade på att riktigt njuta av sista tiden innan det bara kommer vara vi (vi och Ulf, men han kommer ju gömma sig på jobbet då och då).
Verkligheten som är två små barn. Som både vaknar precis samtidigt på morgonen, vill äta samtidigt, vill bli uppburna för trappan samtidigt, och vill gosa ensam med mig, samtidigt.
Och än har inte verkligheten varit här. Mina föräldrar var här, Ulf var ledig och nu var svärisarna här. Och idag åkte dem hem. Så Poppy (nog även Eddie) och jag passade på att riktigt njuta av sista tiden innan det bara kommer vara vi (vi och Ulf, men han kommer ju gömma sig på jobbet då och då).
Undrar vem som hade roligast och njöt mest??? Längtar redan till nästa gång.
SvaraRaderaKram till er alla!