Fyraårskris

Poppy håller på att bli gammal. Hela tiden tänker hon på DÖDEN.

"Vad äter man när man är död?"

"Vem ska ta hand om katterna när vi är döda?"

"Är det inte tråkigt när vi är döda?"

"Vad gör vakten när vi är döda?"

Hela tiden. När jag var på bio, och Ulf var i Tyskland bombarderade hon barnvakten med frågor i den här stilen. Dagisfröknarna slipper inte undan. Ingen slipper. Varje dag. 

Vad ska man säga? Hon är ledsen och bekymrad. Det är svårt att ge vettiga svar.

För att byta fokus bakade vi Lussebullar. Hejhopp!

Tur att spisen har trippelglas och inte är varm!