Bara Edward och jag!

Fördomar!

Idag hade jag sedan länge tänkt att Poppy och jag skulle in till stan och kolla på NK's julskyltning. Och kolla på NK-tomten. Jag trodde hon skulle bli överlycklig. Men, när jag berättade om mina planer vid köksbordet i morse, ville inte Poppy med. "Jag vill åka med dig mamma", sa Edward. 

Jag var tveksam. Vagn inne i stan bland alla människor kändes jobbigt. Och Edward går varken långt eller gärna. Jag berättade för honom att vi kunde åka, OM han lovade att gå, själv, jättelänge. Det lovade han, och vi åkte.

Ulf körde oss till pendeln. Sen åkte vi, Edward och jag! Det var fullt med folk, men han gick så fint, från centralen, till NK, och tillbaka! Helt själv! Och då ingick även massa spring inne i affären, bland julmarknadsknallar och inne på centralen.

Ögonen tindrade när vi tittade på den fina julskyltningen vid NK, och han berättade för tomten att han önskar sig ett riktigt tåg.

Min fina duktiga unge!