Mulet

När vädret är tråk-höstigt och bara grått, är det tur att vi har ett eget lekland i vardagsrummet. Egentligen har vi gjort tappra försök till aktiviteter, men inte vidare kul var det heller. Trattisplockning blev en gaska lövfylld upplevelse. Julklappsletade i Farsta slutade med att jag glömde betalkortet i affären (får åka tillbaka idag och hämta det). Och när vi äntligen kom iväg för att besöka vår gamla vän Fredrik, som dessutom bjöd på en underbar tofugratäng, handlade det mest om nappar och barnen ville hem mycket tidigare än vi.

Nä, bäst gillar den yngre delen av familjen att leka på golvet. Eddie gåtränar mest hela tiden. Bra böcker ger tyngd i vagnen. Och Poppy har förstått glädjen av en riktig mottagare i telefonen. Hon grät och gormade när hon inte fick prata med Betty. Och när hon fick mormor i andra änden ville hon aldrig sluta. "Oppy pata momo" fick jag höra ut i leda.

Men när de får som de vill, får man nöjda och glada barn. Och när de leker tillsammans, kan jag blogga!  Eddie skulle matchas med aktiviteten, och fick låna Poppys Molobondgårdsbody, leken till ära.

Att få leka med storasyster är kanonkul!