Av erfarenhet ger man sig inte ensam ut i svamskogen. Så vi tog med Alva för att få lite sällskap. Så mycket svamp blev det inte plckat, en babyKarl-Johan, en handfull trattisar och fem gulingar var allt som fanns med i påsen när vi körde hem.Det var inte riktigt vårt fel, vi försökte, men skogar och vagnar är inte alltid en bra kombination.
Istället valde vi att fokusera på lek och mat. Vi käkade på Värdshuset. Mumma!
Sen drack vi kaffe i gröngräset. Att få tre barn att sitta fint för att fotograferas är en konst. Som inte jag behärskar.
(Runt omkring oss hoppade massa kaninungar och ett och annat marsvin som folk har dumpat efter sommaren. Vi hoppas på att någon vänlig själ tar hand om dem. Alva var rädd för kaninerna, Poppy jagade dem. Eddie såg dem inte. Alla är vi olika.)
Avslutningsvis letade vi lekplats. Äventyrsplatsen är nog tänkt för aningen äldre barn. trots det var det nog minstingen Eddie som trivdes bäst.
Istället valde vi att fokusera på lek och mat. Vi käkade på Värdshuset. Mumma!
Sen drack vi kaffe i gröngräset. Att få tre barn att sitta fint för att fotograferas är en konst. Som inte jag behärskar.
(Runt omkring oss hoppade massa kaninungar och ett och annat marsvin som folk har dumpat efter sommaren. Vi hoppas på att någon vänlig själ tar hand om dem. Alva var rädd för kaninerna, Poppy jagade dem. Eddie såg dem inte. Alla är vi olika.)
Avslutningsvis letade vi lekplats. Äventyrsplatsen är nog tänkt för aningen äldre barn. trots det var det nog minstingen Eddie som trivdes bäst.
Ni verkar vara riktiga skogsmullar. Det viktiga är kanske inte alltid bär o svamp utan äventyr för barnen. Samt god middag efteråt enligt Poppys min. Kram Jan farfar
SvaraRadera