måndag 22 augusti 2011

Kusiner

Att Lena är borta har jag, och många med mig,  fortfarande inte riktigt förstått. Sorgearbetet har bara tagit sin början. Jag ser fortfarande fram emot hennes kommentar efter varje blogginlägg. Jag funderar på vad jag ska be henne sticka till mig eller barnen. Tänkte just att vi skulle behöva lite fler måttanpassade dockkläder. Jo, även dockorna i vårt hus är välförsedda med stickade plagg.



Men även tråkiga saker kan föra gott med sig.


Mitt i all ledsamhet, så fick vi under begravningshelgen träffa (bland många andra fina personer) faster Karin med barn och man. Alex, 4,5 år, var verkligen fantastisk ihop med småttingarna!









Inga kommentarer:

Skicka en kommentar