Lite trots

Poppy har hamnat i lite av en trosperiod. Får hon inte som hon vill, blir hon väldigt arg, och vägrar totalt att göra vad man ber henne om.

Igår kväll ville hon bara att jag (som behövde jobba på kvällen med en upphandling) skulle lägga henne. Hon skrek så jag var tvungen, fick ingen arbetsro alls. Ulf försökte men hon sprang o skrek. I morse vägrade hon att ta på sig de byxor vi valt, och när vi äntligen hittade för varma mjukisbyxor och hon lugnat sig...då kom hon på att hon skulle vägra ha andra skor än crocks. Jag ville att hon skulle ha rejälare grejer, men alla alternativ var hemska.

Och så håller det på.

På eftermiddagen fick de spännande paket av Kelly. Lyckliga små barn!

Nu på kvällen pratade jag på "riktigt", lugnt och stilla med henne. Hon lovade att klä på sig själv varje morgon, och att använda de skor jag valt till henne. Den som lever får se.

Lyckliga är vi över "gåtåget", där fem föräldrar med barn turas om på morgonen att ta gänget till skolan. Den ligger nån kilometer bort, så man sparar mycket tid. I synnerhet eftersom vi möts upp vid Edwards dagis, och dit ska vi ju ändå.